tisdag 7 december 2010

Dag 3 - Mina syskon

-----------

Nä här hade jag ju inget att skriva som sagt.....

Under uppväxten tyckte jag det var tråkigt att inte ha syskon, men tänkte inte så där supermycket på det.
Mådde jag dåligt eller bara behövde någon att leka med hade jag Yeff. Det är sant..men han tröstade mig mer än man kanske kan tro!
Det är först i vuxen ålder jag känner att jag saknar syskon mer.....just det här att man hör av sig, pratar om familjen, träffar...ähh svårt att förklara! Men men det är som det är och inget jag grämer mig över så klart!

Men på temat syskon så tycker jag att det är skitspännande att mina barn är syskon.....för mig är det en helt ny upplevelse att få följa ett syskonpar...det gör mig lycklig!!

2 kommentarer:

Anna sa...

Jag har inte heller syskon. Men lika glad är jag för det ;)

Sanna sa...

Jag fick ju mina syskon ganska sent i livet. Och jag känner mig inte rikitgt som ett syskon med dem än. Jag har varit vuxen ganska länge nu, men de är ännu inte rikitgt där. Man har känt sig mer som en förälder till dem eller enbart som en familjemedlem, utan en titel. Kan ju liksom inte lätta mitt hjärta och ha den där riktiga syskonrelationenen som man har med sitt syskon. Men jag hoppas det kommer senare, den rikitga relationen.
Men jag tycker också att det ska bli så spännande att ge Junia ett syskon =)