Någonstans i vårt hus finns en ödla.
Har lite svårt att släppa detta just nu. Kattskrället släpade in den lille som var det minsta jag någonsin sett, barnet skrek EN KROKODIIIIIIL, nyvakna pappan kom springandes från sovrummet och undrade över ståhejet & flodhästen försökte förgäves få fram kräldjuret från där den gömt sig under tv-bänken.
Fick nästan tag iden men då slank den in under golvet i ett hörn där listen för tillfället är borttagen. Det var ett par timmar sen och än har den inte visat sig. Den kommer väl inte och tänker gosa i natt nu när sambon är borta?
Tur att jag inte är särskilt rädd för dem.
2 kommentarer:
Åhh fy då, jag hade inte kunnat somnat iaf. Hoppas du sovit gott. ;-)
Hualigen!! Tur den inte var så skrämmande för då skulle det nog varit svårt att slå igen de små blå om natten :)
Skicka en kommentar