Nä men idag blev det visst sista dagen på jobbet. För nu. Hade ju ställt in mig på det så nu känner jag bara att det blir skönt att vara hemma med barnen i morgon. Men naturligtvis hade jag börjat gilla det där stället. Och jag har ju pratat en massa med vissa extringar och dem kommer jag ju också sakna. Tur att jag har en kapselmaskin så jag slipper sakna kaffemaskinen iaf, hihi!
Det ringer i princip aldrig på min mobil. Idag ringde okända nummer TVÅ gånger. Det första var ett drygt samtal. Det andra var ett mindre drygt. 29 februari händer bara vart fjärde år, men det kan komma att bli min turdag. Kan. Kanske. Ovisshet är jobbigt.
Ledigt med de små i morrn, kan behövas, Ebba har tagit lite stryk av att vara så mycket på dagis, alltså hon har bara gillat att vara där, men hon har blivit sååå trött. Igår blev det en extra lång dag, hem och kasta i sig mat och till gympa. A skjutsade henne, de glömde vattenflaskan. Angelica ringde efter typ en kvart och Ebba var ledsen och ville bara hem. Så jag hämtade. Hon sa sen i bilen att fröknarna sagt att de kunde gå och dricka vatten....hon hade inget vatten. Små saker kan förstöra allt när man är liten och trött. Skrutt!
Nä, glutta lite på fotboll då....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar