måndag 15 september 2014

The hope is still not gone, somewhere behind the clouds

Vi valde igår, Sveriges kommande 4 år. Tyckte det var jättesvårt att bestämma, röstade med hjärtat som alltid. Brukar inte sätta mig in så mycket men nu när jag läst på lite tycker jag inte att det finns något parti som tycker riktigt lika i mina viktiga frågor. Till exempel tycker ju jag att vi vuxna kan bestämma själva över vår föräldrapenning, satsa på att ta i med hårdhandskarna någon annanstans, satsa på skolan! Det är ju barnen som mår dåligt, de som snart kommer och ska ta över! Men hjärtat & partiet närmast mitt tycke och min människosyn vann. Efter att folket & jag sagt vårat ser Sverige rött ut:


Sen blev ju SD tredje största parti och jag är inte ett dugg förvånad. Jag tycker det blir spännande att se vad som kommer hända, tror inte det kommer märkas så mycket men att till om fyra år kommer förhoppningsvis dessa 13% syn har förändrats. Dock är det inte bara i Sverige det ser ut så här...vi kan ju inte förneka att det finns en oro i Europa. Men jag tror inte att den hos en vanlig svenne innebär att man är rasist.
Men inzoomat kan man blir lite mörkrädd i Skåne...


Jaja, upp till bevis nu rödgröna!


Inga kommentarer: