To the end of the universe

Jag är slut som människa. Men ändå går jag inte och lägger mig. 22 en lördagkväll i min ensamhet, Nesbö lockar. Lägger jag mig och läser kommer det märkas att jag vaknade 5, så då kan jag inte läsa mer än några rader. Vilka problem liksom!

 

Innan 9 i morse hade jag hunnit fått igång en tvätt, frukostat med barnen, skrubbat köket & dammsugit hela huset. 10.00 cyklades det till skolgården, första gången jag ser Vilmer på cykeln, visserligen bara andra gången han cyklar, men jag vet då inte om jag någonsin vågar plocka bort nå stödhjul! Blev bjudna till skolgården för lek med bästa kusinfamiljen, precis vad vi behövde!! Så kul att få umgås lite! Sen hem och snabbt steka på lite mat, våren är här så vi satt på trappen ute och åt!

 

Hörde av pappan från sjukhuset...äntligen var det kanske dags för operation.

 

Sen kastade vi oss in i bilen och drog in till Valbo där Yohio skulle uppträda. Ebba såg det där för längesen men hon visste ju inte när det var och vart vi var på väg idag, roligt med överraskningar! Den här gången köpte vi skiva & de fick en varsin autograf. Sånt här är viktigt tycker mamman så då får man stå ut med lite bök & stök & trängsel.

 

Tittade lite i butiker men det var ju så mkt folk så vi åkte till Sandviken, dumpade återvinningsskräp och var på McD och åt glass & drack cola! Handla på ICA och så hem...inte ett ljud från pappan, fast man vet att det är lugnt så hänger ju oron och ovissheten över en. Var så sluuut...Vi var ute i solen & de ville absolut inte gå in så jag fick laga mat i fred utan tjat å gnäll. Å äntligen ringde han, blindtarmen var borta!! Skönt....kontroll! Mat & tv-mys och sen stoppa ner två trötta själar, Vilmer fick sova över hos Ebba, det gillas.

Det jag tänkte säga med det här inlägget är att man hinner väldigt mycket på en dag! 

Nu sitter jag i soffan och sätter in framkallade foton i album, är på 2009 nu. 4 år som inte är framkallat än alltså....pjuh....

Nä dags att packa ihop så vi får åka och hämta hem bästa pappan i morgon <3