Flyktinghjälp

Igår skänkte jag pengar, jag la också upp en bild på instagram. Jag gjorde det för att jag blev inspirerad av andra som gjort så. Kanske kan man inspirera någon själv!

Idag såg jag någon som skrivit bland annat i stil med att de som gjorde så ville visa hur bra de är & att sånt här pågår i världen hela tiden. 

Självklart!! Men ska vi låta bli nu bara för att det är som att det är "inne"?!

Ja jag kan ju ta åt mig av såna här grejer & brukar inte läsa debatter osv för jag blir tokig. Jag står för det jag gör, och jag vet ju att jag skänker pengar lite då & då. De kan alltid komma till användning och så även nu!

För bilden av den treårige pojken kommer aldrig släppa min näthinna..tittade i två timmar på rapporter  från flyktingkatastrofen igår, och pappan som berättade hur Alan, hans bror och mamman dött i hans armar och glidit iväg i vattnet. Jag grät & grät!! I mitt fall behöver jag se - det berör just mig, att se!! Jag vill inte, men måste!! Och jag hoppas fler människor i världen är lika.

Idag hade min fina familj plockat ihop leksaker och varit och lämnat till en medmänniska som startat insamling till de barn som kommer till oss i Sandviken! Jag är stolt över dem!!

Barnen som kommer hit, som tagit sig ända hit, ska väl åtminstone kunna få leka, precis lika mycket som mina egna barn!! Det är det barn gör!! 

Jag skulle kunna skriva massor men jag låter bli, jag har full förståelse för att vi alla tycker olika men att hålla på med småpettitesser i sånt här läge känns oviktigt!