Tell me I am wrong but I feel so free and so small at the same time

Senast var det alltså dagisavslutning.
Juni är en riktig skitmånad. Fast också en bra månad. Det är smockfullt med grejer att göra varje dag och saker att hålla reda på, men egentligen är det bara roliga grejer.
Ebba har haft sin allra första skolavslutning i kyrkan, hon har fyllt 7 år, vi firade fördelsedagen med att vara lediga och åka på Leklandet & gå på Church Street, hon har haft Disco-kalas med fina vänner, Gizmo har haft ett trasigt ben, fotbollscup i Årsunda, jobbfest i Högbo som resulterade i ambulans & sjukhusbesök för vissa, Midsommar i Hedesunda & så har jag & Andreas firat 10 år tillsammans.

Sommarlovstjejer

Vädret suger, det är skitkallt & regnar större delen av tiden, jag jobbar sista veckan innan semester och det känns inte riktigt som att det är dags för sommar-semester. Wierd! A och barnen har varit ledig från förra veckan, stackrarna har inte haft nå toppenväder men de har kommit sig för med roliga utflykter ändå. Bra pappa det där!

Jag hade också behov av utflykt så vi var till Falu Gruva i söndags, lagom dagsutflykt. Och helt ok att göra fast det var muppväder, man kan ju inte hänga upp sig på det hela tiden heller. Även om jag hatar att frysa. En timmes guidning under jord och Vilmer hängde med riktigt bra tyckte jag, fast gruppen gick fort och det var mycket trappor. Tyckte det var en rolig utflykt, senast jag var där var nog på skolresa i fyran!

Familjeselfie

Det tråkiga under dessa veckor är att min Dunia har slutat på jobbet. Jag kan härda ut nu, men efter semestern kommer jag få spunk. I mitt liv hinner man inte umgås så mycket, och tråkigt nog tappar man nära kontakt med vänner, jag har ingen förutom Andreas jag direkt pratar med om vardagliga saker eller personliga saker. Det är hemskt när man tänker efter. Men, någon man umgås med 8 h om dagen 5 dagar i veckan kommer man ganska nära. En vettig, fantastisk person som befinner sig i samma skede i livet. Sen tjoff så rycks den personen bort så där helt plötsligt. Inte konstigt att man känner sig ledsen och tom.

Nähä, kanske återkomma igen istället för att skriva mer krafs nu!