We are the soldiers of the human race

Alltså vart tar tiden vägen? Sen jag skrev senast har vi hunnit med vardag & vardag, dop för finaste Nike, umgåtts med kusinfamiljen, pärlat mängder av pärlplattor osv osv.

Men shit vad dagarna rullar på fort!! Andreas har börjat jobba skift igen, det bästa är ju att det inte är något nattjobb. Så det kommer ju gå fint det här!

Fisen har fyllt tre år. Han är en stor kille. Ibland är han en liten kille. De var till BVC på treårskontroll. 99 cm & nästan 17 kg. Och en imponerad BVC-tant. Fint resultat. Hon var tydligen väldigt överraskad över hur bra han pratar och hur kan kunde saker som typ färger. Och faktiskt, är det nåt han är duktig på så är det att prata, rent & tydligt och MASSOR!

Hon tyckte att det inte alls var så konstigt att han inte slutat med blöja än. Han har inte alls haft tid med det i utvecklingen också. Förresten har han helt slutat med napp för ett tag sen, det bara utfasade sig själv. Gissa om det är skönt!!

Igår var det föräldrafika på dagis, jag och Ebba hämtade fis, han var såååååå taggad på att få bjuda på fika!! Sen åkte vi hem och umgicks i Örta.

Ikväll ska vi äta hemma, ducha, och bara hinna vara lite. Har blivit dåligt med sånt den här veckan, barnen är trötta.
I morgon ska jag med jobbet på HC Dinner show i Gävle. Tänka sig att jag ska ut på såna där galej. Hoppas man kan hålla sig vaken fast det är fredagkväll, de brukar vara lite tuffa annars.

Happy birthday to you

Världens finaste kille ❤️

Hello hurray we are the great we are the soldiers of the human race

Det är jobbigt att vara tre år! Så är det helt enkelt. 

Man lär sig prata massor, ska lära sig att klä på sig, sluta med blöja, sluta med napp, det är ovant att gå heldagar på dagis, man ska försöka bre mackan själv, man försöker räkna, kunna saker som storasyster kan. Men man är för liten för att förstå vissa saker, hur världen fungerar och man går från världen när man får all hjälp och trygghet man är van vid! Världen där man bara behöver koncentrera sig på att leka och någon annan sköter allt annat.

Det är tufft! Mamma måste tänka på det, ibland är man stor kille ibland är man liten bebis. Och det svänger FORT!

I morse var ALLT fel, det tog lååång tid att komma till dagis, men vi gjorde det, utan att mamman tappade tålamodet! 

På eftermiddagen ringde de dock, han var inte sig själv idag, bröt ihop för allt. Hämtade lilla fisen, åkte hem och han somnade i sängen bredvid mig på två sekunder. Sen sov han två timmar. 

Alla behöver en paus!

Det är jobbigt att vara tre, det är jobbigt att vara trettiotvå men vi fixar det här! Allihopa tillsammans! Storasyster förstod att det var jobbigt idag och var extra extra snäll!